Tuesday 29 March 2011

XIKXONNACHE POD’DHOTICO UZO

Gorib - girestam modli ontor sompounk Inglez bhas gorjechi: xikxonnik zannkar Gorib ani girestam modem choltoli ontor poisavunk 'medium of instruction' Inglezint zaunchem, ponn amche avoy-bhaxecho dorzo ami visrunk favona, oxem Fr Agnel Degree Kolejicho Principal Pri Frederick Rodrigues-an Vavraddeancho Ixtt-achea sompadpi Pri. Feroz Fernandes mulakhat ghetana sanglem.
Pilar: Right to Free and Compulsory Education Act (RTE) hacho ekuch hetu mhonnlear gorib ani girestam modem ji onto rasa ti pois korun soglleank ektthavunk, oxem Fr Agnel Degree Kolejicho principal Pri Frederick Rodrigues-an sanglem.
'Avoy Bhas! Avoy Bhas!' oxem mhonnun ami fokt amchea bhav'nnam thaim zogoddtanv. Gorib bhurgeank konn vhoir kaddtolo? Gorib ani girestam modem ubhem zal'lem khavttem fokot Inglez bhas bhorun haddtoli, oxem Pri. Rodrigues-an sanglem.
2010 vorsa thaun Pri Rodrigues Gõychea Vidyapittachea Neyalaya-Mondollacho vangddi asa, thoim vidyapittachea veg-vegllea vixoyancher chorcha zata. “Chodd 'fees' farik korunk zaina zalear-ui, RTE khasgi iskolamni tea-tea vattharantlea 25 tok'ke gorib bhurgeank xallamni bhorti korunk ut'tejonn dita. Tancho khorch sorkar thoddea promannan farik korunk toyar asa. Gorib bhurgim bhairailolim zaina zaunk, toxem korunk tem ekuch karann. Tannim dusream bhurgeam sangata misoll zaunchim. Xikxonna babtint hem ek vegllench chintop,” oxem Pri Rodrigues sangta.
“Aichea sondorbant avoy bhaxecho dorzo ami sanddunk favona. Inglezint xiklear amchi avoy-bhas ami visortoleanv, oxem nhoi. Ek vixoy Konknnint zaunkuch zai. 'Medium of instruction' vinchun kaddunk avoy-bapayk hok'k asa, ponn vangddach sonskrutay, muleam ani chalti bhas samballunk tankam odhikar asa, oxem Gõychea Kolejichea Vikas Mondollacho (College Development Council) 2009-2010 vorsachea co-ordinator-an sanglem.
Bharotant gorib 'regional' prantik bhaso xikoitolea iskolamni vetat ani girest bhurgim konventachea iskolamni vo Inglez xikoitoleam iskolamni vetat. Ponn zaka Inglez bhas bhes bori yeta, toch sonvsari nodren fuddem vetolo,” oxem Pri Rodrigues-an sanglem. RTE-cho hetu mhonnlear sonvsari dixea monant dovrun, toxem kelear tum tujea sonskrutayechim mullam sanddcho naim. Tamil, Malyali je Inglezint xikleat, tanchim mullam ani bhas sanddunk na, oxem tannem mhonnlem.
“Gõyant zaiteam iskolamni panchvea vorgant don torechim bhurgim amkam melltat. Thoddim Konknni madhyomantlean xikun ailolim ani dusrim Inglez madhyomantlean xiklolim. Konknni madhyomantlean xikloleam bhurgeank dusream bhurgeam borobor xikunk avgodd zata. Konknni madhyamantlean bore gunn gheun xiklolea bhurgeank panchvea vorgant bore gunn gheunk avgodd zata. Tea uprant, dusream modem tim apleakuch unneponnan polletat ani aplea bhurgeam koddlean avoy-bapaichi opekxa vhodd,”
'RTE Act' purn'ponnan vevharant ghali zalear, mullavem xikxonn atthvo vorg porian zatolem ani Inglez iskolamni ikravent ani baravent xikop korunk bhurgeank avgodd zatolem, oxem to mhonnta.
Amche kolejint nokre khatir vinchun kaddunk sabar torechea komponeanche odhikari yetat. Bhav'nam vixim toxem ekvottit vavrant tim borim asat, ponn Inglez bhas bhes bore toren ulounk tanche kodde zaina mhonn te sangtat. Her vostu amchean tankam xikounk zata, ponn Inglez bhas amchean tankam xikounk zaina” oxem rajeachea NCC somitecho vangddi koso Pri Rodrigues uloilo. Europi ani her dusre des sudharopan fuddem vochot asat, dekhun Bharotak faido asa. Amchim bhurgim Inglez bhas xikun vhoir sorlear, team desamni tankam nokreo melltoleo mhonn tachi axa.
Inglez bhaxechim mullam ghott na zalear, teknolojik fuddo korunk avgodd zata. Magir goribank vhoir sorunk tras poddtat. Konknni xiktat te 'concept' Internet-ar sodunk zaina. Panchvea vorgantlea bhurgeak teknoloji vaprunk sanglear, Konknnintlean xiklolean tankam avgodd zata, oxem Pri Frederick mhonnta.

1 comments:

mayur said...

you loose language you loose so called culture . & uniqueness . Konkani is Goen Identity . and English ,too use of it will ,after few years make us realize ,what we have lost ...................

Post a Comment